otsaila 27, 2018

SEIKOTEA / EL SEXTETO



Juan Bautista Kerexeta kintoak bidali digu argazki hau eta berak ere eman dizkigu xehetasunak. Begiratu:
“Argazki au etarazan “Banco de Vizcaya” inaugurau zanien Grupo San Juanen (Garibai kalean) gaur dauen Banco Popular. Fotografue an inguruen zebillen eta bankuen zuzendaria, Miguel Mendizabal, etara noskuen argazkia. Beitu mosuek, ze poza, igual gure leengo argazkia izango zen. Atxekaldien dauz izenak eta fetxie” 

Halaxe da: ezkerretik hasita agertzen dira: Juan Manuel Gonzalez, Juan Bautista Kerexeta, Juan Jose Barrutia, Ignazio Garro, Bixente Kerexeta eta Jabi Uriarte. Eta data: 1957ko abenduaren 28.
ARGAZKIA ETA KOMENTARIOAK: JUAN BAUTISTA KEREXETA
La foto nos la ha enviado nuestro quinto  Juan Bautista Kerexeta y él mismo nos da las explicaciones:
“Esta foto fue obtenida el día de la inauguración del Banco de Vizcaya en el Grupo San Juan (calle Garibay) en donde hoy está el Banco Popular. El fotógrafo andaba por allá y el director del Banco, Miguel Mendizábal, pidió que nos retrataran. ¡Fijaros en las caras! ¡Vaya felicidad!: podría ser nuestra primera foto. En la parte posterior están los nombres y la fecha. 

Y así es: aparecen de izquierda a derecha: Juan Manuel González, Juan Bautista Kerexeta, Juan Jose Barrutia, Ignazio Garro, Bixente Kerexeta eta Jabi Uriarte. Y la fecha: 28 de diciembre de 1957.

otsaila 20, 2018

ARRASATE ELURPEAN. 1983

Ez esan polita ez denik! Elurrak, berez, paisaia ederrak eskaintzen ditu eta, eragozpenak eragozpen, bilakatu egiten ditu gure bazterrak. Horixe bera gertatu zen 1983ko otsailean eta Monterrongo zuhaitza behera etorri zen.

Siberiako haizeek astindu zituzten gure inguruak otsailaren 6tik eta termometroa zero azpikora iritsi zen, hamar egunetan. Arrasateko kaleetan hamabost zentimetroko lodiera hartu zuen elurrak eta Kanpanzar itxita egon zen bi egunetan. 

ARGAZKIA: XABIER USOBIAGA
KOMENTARIOAK: JOSEMARI VELEZ DE MENDIZABAL 
 ¡No me digáis que no es bonita la foto! La nieve tiene algo especial que la hace hermosa y, olvidándonos de los trastornos que suele acarrear, transforma maravillosamente nuestros paisajes. Eso mismo sucedió, por ejemplo, en febrero de 1983, cuando el peso de la nieve acumulada en sus ramas tumbó un árbol de Monterrón.

El 6 de febrero de aquel año vientos siberianos azotaron Mondragón, sumiéndole en un ambiente glaciar, llegando durante varios días a mínimos bajo cero. En las calles la nieve alcanzó los quince centímetros y Kanpanzar estuvo cerrado durante dos días.

otsaila 13, 2018

EZKONTZAN / DE BODA


Barkatuko naute lagunek. Aspalditik atera nahi nuen argazki hau txoko honetara. Badakit gogoratzen ari natzaiela gu ere aurrera goazela, baina zer egingo dugu, bizitzaren legea da eta.

Luis Mari "Pasteles" Muruamendiarazen ezkontza eguna zen - 1974ko martxoaren 15- eta Aretxabaletako Taberna Berrin gaude. Ez dakit non amaitu genuen ospakizun hura, baina nik nahiko ukitua. Eta biharamunean, 16an, konpromiso handi bat nuen: ezkondu egiten nintzen. Baina horretaz beste egunen batean hitz egingo dut.


ARGAZKIA ETA KOMENTARIOAK: JESUS MARI ARZE

Me perdonarán los amigos. Hace mucho tiempo que quería sacar esta foto en este nuestro txoko. Ya sé que les recuerdo que nosotros también vamos hacia adelante, pero qué vamos a hacer: es ley de vida.

Nos encontrábamos en el Taberna Berri de Aretxabaleta, un 15 de marzo de 1974. Se acababa de casar el miembro de la cuadrilla Luis Mari "Pasteles" Muruamendiaraz. No me acuerdo dónde terminamos aquella celebración, pero seguramente que yo un poco tocadillo. Y ciertamente era peligroso, ya que al día siguiente, día 16,... me casaba. De eso hablaremos otro día.

otsaila 06, 2018

PAGOAGA MITINEROA



Juanito Egidazu "Kurri"k seriotasun osoko aurpegi keinugabearekin segitzen duen bitartean, Patxi Manzanok ezin dio barre gurari eutsi Esteban Pagoagaren mitin sutsu eta txurrigereskoa entzuten ari direla. 1965 inguruko Octavo kuadrillaren ospakizun xelebre haietako batean harrapatu ditugu. Ez zuten aitzakiarik behar. Denak ziren baliagarriak, umorea baitzen garrantzitsuena.

Esteban Pagoaga gure inguruetako sasi-mitinerorik sonatuenetakoa izan zen. Gorputz osoko karlista genuen eta gerra irabazleekin egin zuen. Horrek ez zuen, bere diziplinarik eza zela-eta, zigor handietatik libratu; areago, inoiz gauzak larri ipini zitzaizkion eta, diotenez, fusilamenduetako ormatik hurbil egon zen. Oso ospetsuak ziren bere diskurtsu lerrouxianoak, komentuak erretzeko eta mojak bortzatzeko deiak eginez.

Antonio Pagoaga "Pajarito" gerra aurreko mitinlariaren semea zen Esteban, karlisten ideiak herriz herri ibili zena, euskaraz eta erdarazko bere hitzaldiekin. Antonio urte luzez Unión Cerrajerako atezaina izan zen, iragan mendearen berrogeita hamarrenetako amaieran jubilatu arte.


ARGAZKIA: ELENA ARRIETA
KOMENTARIOAK: JOSEMARI VELEZ DE MENDIZABAL

Mientras Juanito Egidazu "Kurri" aparece con semblante impasible y serio, Patxi Manzano no puede aguantar las ganas de reír ante la retórica flamígera y churrigueresca de Esteban Pagoaga.  Se trataba de una más de las celebraciones que la cuadrilla del Octavo solía llevar a cabo con inusitada frecuencia. No necesitaban excusas. Todas eran válidas para montar el espectáculo.

Esteban Pagoaga fue un célebre pseudo-mitinero. Carlista hasta las cachas, había hecho la guerra con los vencedores, pero no por ello se libró de más de una severísima sanción por indisciplina, que estuvo a punto de llevarle al paredón de fusilamiento. Eran famosísimos sus lerrouxianos discursos, donde no faltaban alusiones a quemas de conventos y violaciones de monjas.

Esteban era hijo de Antonio Pagoaga "Pajarito" otro famosísimo propagandista carlista de antes de la guerra, con discursos en castellano y euskera, que levantaban pasiones. Antonio fue durante años conserje de Unión Cerrajera hasta su jubilación al final de los años cincuenta.